Så läser du en husförhörslängd

En husförhörslängd är den kyrkbok där prästen förde in församlingens invånare, gård för gård, med födelsedata och anteckningar om bland annat flyttningar. Från 1895 kallas den församlingsbok. Längder finns bevarade i hela landet efter påbudet om kyrkobokföring i 1686 års kyrkolag, men i många församlingar börjar serierna först en bit in på 1700-talet.

Präst med uppslagen bok vid ett bord i en bondstuga, familjen sitter på bänkar längs väggen
Husförhör i en bondstuga.

Utkast: texten ska kontrolleras mot källor innan sidan publiceras.

Vad står i en husförhörslängd?

Kolumnerna varierar mellan församlingar och perioder. Vanligt är namn, födelsedatum och födelseort, anteckningar om läsförmåga och nattvardsgång, samt när och vart personen flyttade in eller ut. Ofta står också när personen dog.

Hur följer jag en familj genom längderna?

  1. Börja i den längd där du vet att familjen fanns, och hitta byn och gården.
  2. Läs flyttanteckningarna. De hänvisar ofta till sidan eller orten personen flyttade till.
  3. Gå bakåt längd för längd, ofta fem till tio år åt gången.
  4. Jämför med födelse-, vigsel- och dödböckerna för exakta datum.

Var hittar jag husförhörslängder?

De flesta finns digitaliserade i Riksarkivets söktjänst (sok.riksarkivet.se), och i färg hos betaltjänsten ArkivDigital. I Dalarna förvaras en del äldre kyrkoarkiv fortfarande i församlingarna, så kallade dispensarkiv.

Hur hjälper Släktappen?

Bostadsuppgifterna från husförhören i din GEDCOM-fil samlas per ort med årsspann i personens berättelse, till exempel att någon bodde i en by mellan två årtal. Då ser du snabbt var nästa sökning ska börja.

Källa för definitionen: Skatteverket, Sveriges församlingar genom tiderna – ordförklaringar.

Läs mer

Prova demon